Åh

Jag har faktiskt tvingat mig åtminstone halvägs upp ur apatin idag. Jag har bakat scones (TOTALT misslyckade), jag har gjort åtta sidor i mitt studentalbum (också rätt misslyckade) och jag har storstädat på mitt rum. Det var då ett jobbigt bakslag dök upp.

Den här affischen köpte jag i Paris 2006, på min sjuttonårsdag. Jag älskar den, men eftersom den verkligen inte får plats på någon vägg i mitt rum har jag rullat ihop den och lagt den i ett rör tillsammans med ett porträtt av mig som målades samma dag i Montmartre, ni vet en typisk turistgrej. Det är INTE lika vackert som affischen. Jag var iallfall tvärsäker på att jag lagt affischen där, men tydligen så hade jag inte alls gjort det. Ful-porträttet fanns där. Men inte min affisch. Jag är nästan i upplösningstillstånd, den här affischen har för fan redan en hedersplats (det är den + den rosa flamingon) i mitt blivande hem. Idag har jag verkligen vridit och vänt på vartenda föremål i mitt rum, gått igenom allt. Den är inte där.

Så nu är allt ännu lite mera tragiskt. Hoppas halva priset på drinkar på Morris kan göra mig på lite bättre humör. Om jag kommer så långt. Just nu sitter jag i morgonrock med stripigt hår och luktar svett. JAG ORKAR INTE.

En jämförelse som nog aldrig gjorts förut.

David Batra har skrivit en bok som heter Vän av Ordning. I den har han samlat tidningsinsändare som på ett eller annat vis är ganska knasiga, och sedan har han kommenterat dessa. En himla kul idé tycker jag, för folk som skriver insändare är helt klart ett släkte för sig. Slutresultatet är inte sådär jag-dör-av-skratt-kul. Men boken fick mig att fundera på om jag kanske också ska samla på knasiga insändare. I så fall hittade jag en idag:

Varför höjs Miss Li till
skyarna? Hon är ju bara
en äldre och sämre
kopia av Amy Diamond!
Babzan

Right on, Babzan...


Åh tragiska lilla jag

Jag ber så mycket om ursäkt för frånvaron, men jag är i en oroväckande obalans för tillfället. Det känns som att något stort har hänt, och att jag behöver bearbeta det. Problemet är att jag inte vet vad det stora som hänt är. De senaste dagarna har jag inte vågat mig utanför husets väggar mer än för jobb och en 4-timmars sittning igår eftermiddag på Morris. Nej jag håller mig under täcket. Eller framför datorn. Eller TV:n. Ibland får jag en out-of-body-experience och vet inte om jag ska gråta eller skratta. Jag är en mycket tragisk liten varelse för tillfället. Blek är jag också. Men det skyller jag på den svenska sommaren, för hade solen skinit hade jag åtminstone hållt till i trädgården. I förrgår hade jag TRE sjukt spännande grejer på gång, och nu blir INTE EN ENDA av. Åh. Någon måste hjälpa mig. Det enda jag har lust med är att göra av med pengar. I veckan väntas en hel rad internetbeställda produkter till min dörr. För någon timme sedan fick jag ett ryck och brände 650 spänn på Sex and the city-boxen. 2583 minuter mindre att slå ihjäl, tänkte jag och slog till. Innan dess har jag klickat hem smink från YSL, Lancome och Clinique. Mycket bra priser på Donnabeauty.se, kan jag tala om, för att slänga in ett modebloggigt tips mitt i misären liksom. Misären som jag nu hade tänkt att återgå till. Vi ses igen. Kanske.


Varför bjöd du in Lady Erotik, Sofia?!

Jag har ett litet projekt för mig ikväll, jag väljer ut bilder av mig själv att skicka iväg på et mission. När det verkligen finns ett mission finns det plötsligt inte en enda bra bild. Jag hittade ett par från Sofias tjugoårsfest. MEN: Hur förklarar man att man har en penisring på näsan? Eller att man är mitt uppe i ett dildoslagsmål? Jag vet inte. Vardagliga bilder ska det i och för sig vara, men det finns nog en gräns här med. Misstänker jag. Hade inte den där småfeta bruden släpat in sin spännande resväska hade jag sett representativ ut på varenda bild från denna kväll. Nåja, en åtminstone. 

Hysteri!

Vilken SATC-hysteri det råder! Det verkar som att alla tillbringar sinda dagar framför dator/tv med en massa SATC. Och jag vill inte vara sämre. Idag är sista dagen i frihet, imorgon börjar jobbet. Chefen ringde tidigare och gav mig en jobbig uppdatering av schemat. Jag låter helst bli att tänka på att jag är på jobbet om 24 timmar. Huh. Och vad fungerar bättre som verklighetsflykt än SATC? Inget alls. Jag har avverkat halva säsong ett dagen till ära och andra halvan ligger på nedladdning. 80%, sen hände något. Jag hatar seg laddning, men alternativet är boxen för en halv månadslön. Nej. Det går bara inte.

Lite mer Tott

Jag fick en liten Tott-update igår.. Han har åkt till Frankrike utan sin mamma nu, och hon kan koppla av. Hon har nämligen haft lite bekymmer med Tott de senaste dagarna, han har svurit som en bortsbindare! FAN FAN FAN har han skrikit. Och mamma har skällt på Totts tre bröder för att de lär honom sånna ord. Hm. Så kan det gå.

Ett annat Tott-citat som upprepats otaliga gånger i dagarna, och som till synes inte har något ursprung är det här:
Tott: Du är en knölig tönt!
Tott (igen..): Det är jag inte alls!

Jag har gjort två sidor till i albumet, dom blev sjukt osnygga och nu vill jag inte alls fortsätta. Jag sitter här och lyssnar på Frankrikes ESC-bidrag istället, skönaste någonsin. Sebastien Tellier - Divine.

Ikea goes porr

Har ni varit på Ikea på sistone? För den uppmärksamme finns det något så uppseendeväckande som porr på tapet att skåda där! Se här!

Det är mycket diskret förståss, ingen misstänker något vid första anblicken...

..Men om man tar sig en närmare titt finns typ en triljon spännande ställningar illustrerade på detta stycke tapet. Fint. Inspirerande i sovrummet är nog tanken, men jag vet inte jag.

I curse the day you were born!

Sex and the city filmen var så bra! Åh.. Sen är jag väl ganska okritisk också kan jag tänka mig, men jag älskade den. Faktiskt. Charlotte var utan tvekan bäst. Jag skrattade så jag grät när hon sa "I curse the day you were born" till Big. Shit.

Idag måste jag verkligen fortsätta med mitt studentalbum. Jag är redan oinspirerad och jag har gjort TRE sidor. Varför kan jag aldrig tycka något är roligt mer än i två timmar?!

Det är min låt!

Idag har jag en sån där aldrig-mera-alkohol-dag. Hjälp.

Vi började gårkvällen hos Benson med några rundor Urban Jungle. Jag och Benson var dreamteam! Måste köpa det spelet en dag. Nu har jag tre investeringar att göra:
1. Urban Jungle
2. En drinkmixer
3. Den rosa flamingon
Till hemgiften liksom. Hur som helst, det var rätt lugnt med drickat hos Benson iallafall och när vi satt oss i Jacobs bil ner till Morris mådde jag bra liksom. Sen. Sen hände något som rent fysiskt är typ omöjligt?! JAG RAMALDE UT UR BILEN, Mitt framför Morris. Benen bara försvann under mig och sedan låg jag där på trottoaren och asgarvade som ett annat fyllo. Jag skyller på skorna. Klossplatåerna får nog vila ett tag även om dem är sjukt snygga. Hm. Jag reste mig med värdighet (NOT) och gick in och fick en sjukt snygg och god drink av Tobbe iallafall. Då kändes det bättre. Kvällen var trevlig och lugn fram till typ halv två, då började det shottas och drinkas som fan och jag blev full och odräglig. Önskar att jag följt med Ullis hem vid halv tre och kört repris på fredagkvällens goa snack. Det blev inte så. Jag, Staffan och Jonas fick för oss att vi skulle gå hem och titta på "livet är en schlager". Jävligt bra idé liksom. Det tog EN OCH EN HALV TIMME att gå genom stan och när vi kom fram hade Jonas så klart inte filmen. Så vi tittade på Tillsammans istället. Ahh, den är skön. Halv sex tyckte till och med jag att det var dags att åka hem. På tiden. SJUK kväll. Idag har jag förståss mått som jag förtjänat. Och nu är det brått, Sex and the city med Josse snart. Shit, jag har längtat efter popcorn hela dagen.

1995

Det hade varit sjukt coolt att vara typ 18 1995. Har jag kommit på. Då skulle jag haft rosa tajts, magtröjor, rött läppstift och platåskor. Och så skulle jag dansa som en galning till Leila K. Fast det gör jag nu också. En partykväll utan åtminstone en dans till Electric är ingen riktig festkväll. Jag läste någonstans att Leila K knarkade i sönder sin hjärna och hamnade i London som uteliggare. Jävligt synd, fy fan vad bra hon var. Jag hade varit hennes största anhängare om jag var 18 år 1995. Jag brukar jämt tänka att jag är född i fel tid. Jag menar, det hade varit skitcoolt att vara 18 1955 med. Och 1965. Och 1975. Och 1985. Inte så coolt 2008 dock.


Midsommarafton

Det blev klänning nummer 2, och det märktes rätt snabbt att jag kapat den typ en decimeter för mycket. Men vad fan. Det är bara midsommar en gång om året, visst kan jag bjuda på lite rumpa. Hm.

Det var en bra midsommarafton. Vi fick riktigt proffsiga frozen strawberry daiquiris av Ullis och sedan kokade vi hop en jävla massa käk. En bra middag. Som följdes av min katastrof tårta. Jag var så stolt. DEN TOG FÖR FAN TVÅ DAGAR ATT BAKA. OCH EN DAG I FRYSEN. En jävla massa processer innan den var färdig för förtäring, inte konstigt att förväntningarna var skyhöga. Men tji fick vi, det smakade som vatten i fryst form. Is. Just det. Det fanns visst ett ord för det också...

Vi fortsatte kvällen med Singstar, Paulina var så pretty i soffan med sin Nick. Jag älskar kärlek. Fia var inne på samma spår senare under kvällen. Jag vann singstar två gånger! Det är rekord. Malin slog jag förstås inte, men jag slog Maggie som slog Malin, alltså var jag sjukt nöjd när vi fortsatte ut.

Vi blåvägrade att betala inträde på bahnhof, och på något vänster funkade det? Helt plötsligt sträcker den lille fjanten till värd fram sina gröna små fribiljetter till tjejen i kassan. Han var väl trött på vårt gnäll eller något. Jag betalar inte för bahnhof. Jag gör det INTE.

Dans hela natten och barhäng a la Anna och Ullis. Shit vi var snyggast på stället och vi visste om det. HAHA. Vid tre snåret ramlade vi hemmåt och snackade skit och krängde rostbröd i en timme innan vi däckade i Ullis säng. SOVA. Det fick dock ett abrupt slut när klockan ringde halv tio. JOBB. Men något kändes fel på jobbet, stan var liksom helt tomt så jag förstod inte varför jag skulle jobba om ingen annan skulle. Så efter en timme ringde jag min chef som sa: "Nämen lilla Anna. Är du på jobbet?! Klart du inte ska jobba på midsommardagen. Gå hem med dig!" Så jag gjorde det. Och nu sitter jag här, bakfull och glad och med en hel ledig lördag framför mig. Lediga lördagar är lyx, alla borde uppskatta dem som jag.

Ikväll ska vi till Morris och dricka sjukt snygga drinkar. Mmm. Kanske en runda Urban Jungle hos Benson först? Vi får se!


Glad Midsommar!

Så var det midsommar igen. En högtid som aldrig tycks bli riktigt lyckad för min egen del. Fan. Igår mindes jag förra årets midsommar och det gick kalla kårar längs min ryggrad. Aldrig i livet att jag berättar för er om den. Jag tänker från och med nu låtsas som om att den aldrig funnits, för så tragisk var den.

Äsch, vi ska på riktig midsommarmiddag med alla tillbehör hos Ulrika i år. Jag tror det blir fint ja.

Men som en ytlig brud av den värsta sorten har jag ett problem som jag önskar att jag ignorerade. Kläder. När jag ska gå ut känner jag mig alltid snyggast och mest nöjd när jag rivit ihop något fem minuter innan jag går utanför dörren. När jag däremot filat på outfits halva eftermiddagen blir det alltid fel. Vid elvasnåret och i fyllans klarsynthet inser jag att jag är fel. FEL FEL FEL. Jag hatar att vara fel. Och så är kvällen förstörd. Just nu är jag inne på helt fel spår. Faktiskt så bestämde jag för mer än ett halvår sedan vad jag skulle klä mig i på midsommarafton (Klänning nummer 1). Bara för att det är så klockrent. Pontus sa till och med "Jag litar inte på tjejer i midsommarklänning..." en gång när jag hade den på mig. Den skriker verkligen sill och nubbe och midsommarstång och krans i håret och jordgubbe och små grodorna. Men så har jag börja fundera, lagom tills det är dags att kliva i den. Kanske är den tråkig? Eller ja. Den är tråkig. Vardag liksom. Det är då jag plockar fram klänning nummer två, som ännu inte fått lämna garderoben för äventyr. Det kanske är dags nu?

Ni märker att jag har det jobbigt nu va?!

Klänning nummer 1

Klänning nummer 2

Fjärilar


Idag har jag pyntat mitt rum med alla fina fjärilar och plastblommor jag köpte igår. Dom är överallt och rummet ser snarare ut att tillhöra en åttaåring än en artonåring. Det är så jag vill ha det. Klockan där bak går långt ifrån rätt (faktiskt så tickar den inte alls...) men visst är den fin?! 50 spänn på loppis. På tal om inredning, minns ni den rosa flamingon från Peleka som jag bloggat om en gång för en herrans massa månader sedan? Jag har fortfarande inte köpt den.. 400 kronor svider. Men jag måste ju ha den. (Det är nu mina vänner ska snappa upp det här och tänka: Hm.. Mindre än tre månader till Annas födelsedag, och en rosa flamingo är ju faktiskt den perfekta presenten!) När jag flyttar hemifrån så lovar jag att jag köper den, och då ska jag inreda hela mitt hem med den som utgångspunkt. Mmmm.


Till slut: Vad gör vi med det här mina vänner? Jag är i seriöst behov av ett rejält klädbytarparty nu igen. Många ska vi va, så att det alltid finns någon krake som gillar ens skräp. Hm. Jag hör av mig...

Fika, klipp & klistra och MAT

Det regnar. Igen. Sommaren 2007 ser ut att upprepa sig, och fan för det. Jag och Malin gick precis genom stan, i den värsta skuren. Så arg var jag, med tanke på att jag just köpt världens finaste regnkappa, och så har jag den inte när jag behöver den som mest. Så är det alltid med regnutrustning. Gummistövlar, regnkappor, paraplyer...

Idag har jag iallfall kommit igång med mitt studentalbum, så himla fint kommer det bli. Sedan drog jag in till stan på fika med Ullis som fått sluta tidigare. Vi peppar inför imorgon, mest ser jag fram emot all god MAT. Mat är verkligen mitt liv. Jag börjar på allvar bli orolig, inte för vad jag äter direkt, men för att jag TÄNKER på mat typ twentyfourseven. Obehagligt det där. Som igår, jag har nog aldrig tjatat hål i huvudet på någon (Josse) så mycket. Och vad tjatade jag då om? Blå ögon. Ni vet, godiset. Så idag köpte jag ett gäng, och så klart var de inte alls lika goda som jag tänkt mig. Så nu har jag kommit över min blå-ögon-crush. Just nu tänker jag på en banverket med bearnaisesås. ROSANNA, jag ringer en dag... 

Nästa vecka är en bra vecka på ett sätt. Och dödens vecka på ett annat. Jag börjar jobba. Och det är döden. Jag har verkligen ångest, ett mirakel krävs för att vända på den steken. Fy bubblan. Å andra sidan har jag lägenheten i stan hela veckan + att Josse är ensam hemma i sitt fina hus. Så jag ska pendla mellan havsbaden-city hade jag tänkt. Om vi ska föra snacket tillbaka på mat så kan jag berätta att jag och Josse har planer på en ost-och-vin-kväll. Jag längtar redan. Shit. Jag ska frossa. Som en övergödd överklassdam ska jag vräka i mig dyr ost och dyrt vin (nja, lär bli J.P chenet som vanligt men vad fan?!)

Det blev inget jobb ikväll! Synd. Jag behövde cash. Men Mange räknade inte med något folk till Morris och jag är rädd att han har rätt i den prognosen. Jag och Ulrika var på att gå dit och sympatidricka en snygg alkoholfri drink i martiniglas. Tills det började regna. Fan vad det förstör mitt humör. Nej det blir nog mer klipp och klistra i albumet denna afton. Jag gillart!

Ta mig till Paris

Jag är så avundsjuk nu.
Sitter och läser den här tjejens blogg. Hon är i PARIS på språkresa. JAG VILL OCKSÅ! Mycket möjligt att jag trots allt skrapar ihop några slantar och åker ett par veckor till hösten...

Tott lär sig ett nytt ord!

Här är den alltså! (På sniskan men ändå).


Det bästa är paniken i Josses röst på slutet. Fina oförstörda Tott, och så kommer jag och smutsar ner honom va!

Så, nu ska jag sluta tjata om Tott, men ni måste förstå att jag avgudar honom?!

Tott på bloggen


Idag har jag lekt med Tott! Som jag inte träffat på så länge! Lyckopiller är han min yngsta vän.
Visst är bilden bra med? Båda ser helt handikappade ut och Tott har Pokemon-filmen i högsta hugg! Jag lärde Tott att säga fan också (av misstag) och Josse blev arg. Vi lyckades fånga det hela på film (också av misstag!)... Den får ni se senare.

Vi var på Väla också, utan Tott men ändå.  Handlade en massa konstiga saker faktiskt. En regnkappa som jag velat ha skitlänge, men nu var den på rea, så jag slog till. En klänning, rosa strumpbyxor, en massa fjärilar, plastblommor, en vas, en toaborste, galjar och slutligen en lampa som jag redan slagit i sönder. Jag är en katastrof. Det var skitsynd för den var jäkligt fin.

Nu väntar jag på morsan, så ska vi baka midsommartårta med gelatin i. Sedan blir det fotboll!

Skiss

Idag gjorde jag något som jag inte gjort på säkert 4 år! Ritade kläder! Wiho! Saken är den här va, att jag fixar inte att vara superdålig på saker. Och jag är superdålig på att skissa. Men jag trotsade detta faktum idag eftersom jag fick en idé på en klänningsmodell som borde vara superlätt att sno ihop. För JA, jag är superdålig på att sy också. Nu behöver jag ta mig till Stoff & Stil på något vänster för att införskaffa rätt material. Hör av er om ni är inne på samma bana...

Jag postar bara en liten bild, allt för att omöjliggöra synande av det hela. Så kul ska vi verkligen inte ha det.

Tele-panik


Usch, jag har haft migrän hela morgonen.
Därför var det en glad överraskning att mina armband anlände med posten.

Jag har sjuttioelva jobbiga telefonsamtal att ringa förresten. Förrut har jag haft Boppa med mig på att telefonsamtal är det jobbigaste som finns, men jag antar att hennes jobb där nere på Malta till stor del går ut på att sitta i telefon en massa. Följaktligen kommer hon att vara botad när hon kommer hem. Skit. Tänk vad enkelt allt hade varit om folk accepterat att man slängde iväg ett mejl så man slipper öppna käften. Men inte.

Jaha, veckan ser ut ungefär såhär:
FOTBOLL IMORGON, det blir pepp!
Jobb på Morris på Torsdag
Midsommarafton Fredag
Jobb + bio med Josse på lördag

Vi ses!

Samantha är ett klick iväg!

Det är jobbigt nu.
Jag är uttråkad.
Inte så jobbigt i sig.
MEN.
Jag har hittat en länk till Sex and the city-filmen.
Den är ett klick iväg, liksom!
Men.
Å andra sidan har jag planerat att gå och se den på lördag.
Så om jag tittar, förstör jag den upplevelsen, eller?
DILEMMA.
Vad gör jag?

Poupeé de cire

I vissa perioder lyssnar jag nästan uteslutande på fransk musik. Som nu. Jag måste måste måste lära mig franska ordentligt, det är det absolut vackraste språket jag vet. Eurovisionvinnaren från 1965 är ett perfekt exempel på en underbar fransk sång. Poupeé de cire, Poupeé de son av Serge Gainsbourg, framförd av France Gall. När jag var fjorton ville jag starta ett klädmärke och döpa det till Poupeé de cire (Vaxdocka). Den idén har jag lagt på hyllan för tillfället, men vem vet?




France Gall och Serge Gainsbourg

2 dagar efter studenten

Jag känner mig fortfarande lite tom om jag ska vara ärlig. Studenten var så fantastisk att jag inte tänker ge mig på att beskriva den i ord eller ens bilder. Det funkar liksom inte. Jag lär bara bli sådär sliskigt sentimental, och det fixar jag inte. Det är faktiskt omöjligt att inte bli det.

Men eftersom ni fått bekanta er lite med min favorit Tott här i bloggen ett par gånger, fortsätter vi på det spåret. För vi gillar honom. Josephine dök upp på min mottagning i fredags med en paket! Det var en liten, liten resväska som Tott valt ut till mig. Och i väskan fanns en bild på mig när jag pimplar vin... Och en annan på Tott när han pimplar vin.  

You gotta love him!

Tom

Ja, jag är tom. På ett jävligt bra sätt dock. Lycklig. Igår var utan tvekan den bästa dagen i mitt liv, jag vill åka flak varje dag.
Mer senare, jag är alldeles konstig nu.

Freddie och jag tar en svängom


Jag vs. Freddie Mercury, kort och gott.

I tisdags fyllde Ulrika 19! Vi fick komma på middag i hennes spännande hus (spännande därför att det är oändligt stort, fast det ser ut att vara typ 50 kvadrat från utsidan, samhällare som jag får helt enkelt inte ihop ekvationen!). Efter middagen plockade Malin och Ullis fram ett gäng gamla skivor, Absolute Music 16 bland annat. Vilken låt är först om inte Freddie Mercurys Living on my own? Memories! Jag var fyra när den släpptes, så jag tänker inte påstå att jag var crazy about it just då, men skulle jag göra ett soundtrack av min barndom så skulle den definitivt platsa! Farsan var Queen-fan, så alla äldre dängor finns också med på ett hörn!


Pindesvinevenner



Nu är det verkligen snart över... Igår var en kväll med blandade känslor. Först och främst var det galet roligt, och Morris var fullproppat med folk. Å andra sidan var det sista festkvällen med studenterna innan fredag. Den här tiden är snart slut! Visserligen är jag väldigt slutkörd i hjärnan och min lever behöver definitivt vila i en månad efter studenten, men gud vad kul vi har!

Idag håller jag mig undan mina föräldrar som studentstökar. Jag träffade på en igelkott i ett hörn i trädgården. Den fick mig att fundera på om jag ska bli medlem i Pindesvinevennerna (Dansk förening som värnar om igelkottar). Igelkottar är så underliga djur.

Nu måste jag städa på mitt rum. Oundvikligt. Senare ska vi till Emelie och pynta flaket! IMORGON ÄR DET STUDENTEN.

Försenade bilder och mer döda djur!


Min högertutte ramlar INTE ut på första bilden. Nej, för tänk om det vore så väl att man hade tuttar som var tillräckligt stora för att trilla ur tygstycken bara sådär... Hur som helst, jag har bara en ganska så osmickrande solbränna.

Åh! här kom visst ett par bilder från en solig nationaldag i Danmark. Alltså: Svensk nationaldag i Danmark. Helt fel. Jag trodde vi studenter skulle vara ensamma om en sådan knasig idé, att allt normalt folk skulle sitta hemma och sjunga nationalsången, hissa flaggan och äta sill, nypotatis och köttbullar. ICKE. Både terminalen till färjorna och sundsbussarna var totalt överfyllda av nationaldagslediga svettiga svennar. Fia hamnade i bråk med en bitter man som hade bråttom till det laglösa landet söder om oss, men till slut kom vi på en färja. Och dagen blev bra bra bra.

Idag har jag hämtat mitt slutbetyg och det var en riktigt angenäm upplevelse. TILL ALLA ER SOM TROR ATT JAG ÄR PUCKAD: 18,0 i snitt! Där satt den! Det var ju mitt mål och jag klarade det med nöd och näppe.

En mindre angenäm upplevelse var en fågelunge som trillat ner från sitt bo och satt ensam mitt på järnvägsgatan. Ja, vad gör man? Jag pratade med den en stund och den bara satt där, helt orörlig. Den är med 100% säkerhet död nu. Och när vi ändå är inne på döda djur (som förövrigt är ett oroväckande frekvent återkommande ämne i den här bloggen): Minns ni igelkotten jag hittade på en stig på promenad med Tuss och Boppa? Jag var säker på att någon full idiot trampat död på den, för den var så... platt. Men idag läste jag i tidningen om igelkottsdöden, en följd av torkan! Det fick mig att slappna av ända tills jag tänkte på hur länge igelkotten varit törstig innan hans små organ slutligen skrumpnat ihop och gett upp. Då är det trots allt snabbare och mer smärtfritt att dö av en full idiots känga i skallen...

Jag har gjort mer än bondat med fågelungar idag. Typ bankruttat mig själv. Jag var tvungen att köpa något att ha över studentklänningen (som för övrigt är på vift i JÄMTLAND för tillfället, utan försäkran om att hinna hem...) på fredag eftersom det ska vara 15+ och regn... Det blev en kort, kortärmad rättså fjantig kavaj som kommer ta död på allt hopp om min känsla för stil. Äsch, vad gör man. För att väga upp köpte jag en rättså schysst jeansväst iallafall. Och så stod jag och drog väldigt länge i ett fint gammalt linne inne på Röda Korset. Det fanns ingen prislapp på det och jag orkade inte fråga. Nu ångrar jag det. Får nog återvända.

Tott har varit i farten, igen!

En solig dag för ett par veckor sedan satt jag och Boppa i parken och åt glass. Plötsligt kommer världens bästa sjuåring förbi - TOTT!

Det syns tydligt att han har jobbat på dagens outfit hela morgonen. Han är klädd i randig tröja, slitna jeans och... pilotbrillor! Alltså inte solglasögon, utan vanliga brillor i värsta retromodellen. Jag vet att Tott inte har några problem med sin syn, så jag frågade syster Josephine senare vad dealen med glasögonen var. Jag antog att det var en fix idé Tott fått, med tanke på föregående Tott-bravader (en gång vägrade han att sätta på sig andra kläder än overall i 3 månader). Hon berättade att Tott suttit med henne vid datorn en dag när de surfat in på Amanda Bergs blogg och fått syn på den här bilden. Då hade Tott vrålat: - GLASÖGON! TOTT SKA OCKSÅ HA GLASÖGON! I varje vrå hade han letat, och till slut funnit de perfekta Amanda-Berg-lookalikes-brillorna. Och nu lämnar han inte huset utan dem. Josses stackars mamma skäms ögonen ur sig varje gång hon måste ta med sig honom ut. Hon är uppenbarligen inte lika uppdaterad på trendfronten som Tott. Fina Tott...

Släkten är värst

Idag har jag brunchat på hamnkrogen med tjocka (bokstavligen, tjocka) släkten. Jag höjde mitt kolesterolvärde avsevärt när jag proppade i mig ost, scrambled eggs, bacon, pannkakor och chokladpudding. Nåja. När vi ändå är inne på släktbiten så har jag ett announcement till dig Ulrika W! VI ÄR SLÄKT! Jag förklarar närmare på tisdag efter några tequila-shots. Men visst är det omvälvande? Det känns på samma sätt som när jag fick reda på att jag var med när Lotta föddes, 1 månad innan jag själv först såg dagens ljus.

Sista "lektionen" idag!

Jag känner mig sämre än någonsin med uppdateringen, men det är mycket nu.

Idag t.ex. så är det student hos Lotta, Boppa, Tuss och Lollo! Jag ska äta så jag dör. Det är inte många gånger det erbjuds så mycket gratismat under en och samma dag.

Månansiktetabletterna låter jag bli idag, så på det sättet lär dagen bli ett litet äventyr i gräspollens tecken. Ah, vem älskar inte spänning i vardagen?

Men först: Skola, jag ska få reda på mitt betyg i Svenska C och Engelska C + tömma skåpet. Det är en ganska konstig tid nu. Officiellt går man ju fortfarande i skolan, men man är ju inte där. Man är ledig fast man inte är ledig.

Månansikte

Så har allergisäsongen dragit igång. VAD KUL DET KÄNNS.
Det finns dock en lösning säger farbror doktorn. Kortisontabletter. Men han har också sagt att jag bara får ta dem när det är riktigt jävligt. Det är det inte nu, men om en timme ska jag iväg och jobba på potentiellt trädgårdspartaj, då om någonsin lär det bli riktigt jävligt. Alltså sitter jag här med tabletterna och informationssedeln.

En av biverkningarna är månansikte läser jag. Det låter helt klart inte bra, men så tänker jag att hellre ett ansikte som ser ut som en måne än en näsa som snorar och nyser, utslag och ögon som är illröda och vill ploppa ut. Faktiskt.

Nu tar jag tabletterna, vi ses på andra sidan eller nått.

RSS 2.0