Januaridöden har drabbat mig. Jag är ledsen. Känner ingen likadant?! Jag har varit totaldeppig i en vecka, men jag känner att livet sakta återvänder nu.

Förändring är en sjukt bra grej om man vill rycka upp sig. Jag målar om mitt rum. Jag valde färg i söndags. Enbart baserat på namn och ett minne. När jag var typ åtta och i färd med att leka häst vareviga dag, hade jag och Becci en kreativ period då vi målade hästhinder. En av färgerna vi använde kom från en liten provburk som hette "Sommarregn". Och som jag tyckte om den färgen! Jag blev lugn av den minns jag. Det låter ju som flumm på hög nivå det här... Men det är coolt - jag har haft den gömd i mitt minne i tio år. Så jag tågade rakt in i färgaffären, letade upp den bland typ en miljon kulörer och sa den ska jag ha. Färggubben tyckte att jag skulle köpa en provburk först, "för det blir inte alltid som man tänkt sig". Ja, faktiskt så jobbade han rätt hårt på att få mig att tänka om. Men icke. Nu är halva rummet målat, och jag känner det där åttaårslugnet infinna sig. Ah.

En annan bra grej, som jag aldrig trott på - är att motionera. Jag menar hur kan panikkänslor och hjärtklappning någonsin vara bra?! Men ÄNTLIGEN har jag förstått att om man rör på kroppen istället för att äta chips så mår man bättre. Förra veckan tränade jag TRE gånger. Och den här dagen började jag med att springa en halv jävla mil. Jag var totalchockad när jag kom tillbaka och insåg att det gick. Nu gäller det bara att hålla trenden. Good luck.

En tredje bra grej, som funkar för mig, sen kan folk säga vad de vill, är - TRÖSTSHOPPING! Idag när klockan ringde tjugo över fem var det bara en sak som fick mig att studsa upp - hoppet om att mina nya killerheels skulle anlända med posten. Nu blev det inte så, men det är bra. Då studsar jag upp imorgon också.