Jag är fortfarande ofrivillig vegetarian. Det är inget kul längre! Köttet på restaurangen vi hamnade på i tisdags kändes trist, så det blev pasta. Igen. Grymt gott, så ingen fara på taket, men ge mig kött någon gång då?! Imorgon. Idag ska jag äta soppa på burk. Fancy...

Hur som helst. Igår hade vi en tågdag. Köpte de där fyndiga dagspassen igen och åkte till Cannes. Sandstrand! Mina fötter jublade, men när vi skulle åka hem och jag hade sand precis överallt saknade jag Nice och stenarna. Konstigt, en riktig "Borta bra men hemma bäst"-känsla. Har aldrig varit i Cannes, och det var faktiskt lite av en besvikelse. Det kändes pyttelitet, allt var dubbelt så dyrt som i Nice, hur det nu ens kan vara möjligt, och filmpalatset var den fulaste byggnaden jag någonsin sett. Well well. Efter en döperiod hemma i lägenheten med våra festliga roomies kom vi iväg till stationen igen för att åka till Juan les pins och gå ut där. Det ligger mellan Cannes och Nice och är värsta ungdomsfeststaden. Bara det, att vår tidtabell inte stämde, så det blev en timmes väntan på stationen. Vårt patymood var så dödat som det kunde bli. Men vi mötte upp Emma och Gabi i Juan les pins och käkade popcorn och drack vin på en enorm uteservering, så var det problemet löst sen. Vidare till en riktig klubb! Jag vet inte om jag skrivit det förr, men alla ställen man går till i Nice är små rökiga grottor a la Saloon, med risig livemusik. Så att gå på riktig klubb var bara så galet kul. Det var dessutom bara svenskar och norrmän på klubben av någon konstig anledning, och jag kunde inte låta bli att tycka det var skönt att slippa alla creepy fransmän. Faktiskt. Så det blev dans hela natten och sen plankade vi på första tåget hem. Ska sluta köpa tågbiljetter, inte en endaste gång när jag  åkt tåg här har jag sett skymten av en konduktör.

Så så är det. Ska förresten börja planera min vandring härifrån till Paris, för vandring får det bli. Skämt å sido, men en tågbiljett kostar 114 euro, och flyg 300. EHEHEHE. Någon som har en bra idé? Kan man lifta?