TIO JÄVLA DAGAR TILLS ULLIS ÄR HEMMA. TIO! Idag tog jag ledigt så att jag är fri hela homecominghelgen så att säga. Det blir INTE lugnt. Vill jag lova.

I övrigt. Jag har så sjukt ont i mina ben... Jag kan understryka direkt att jag vill skryta lite, annars kommer det bara se ut som dåligt dolt skryt, och det är ju ocharmigt. SÅ: Jag har sprungit två mil i veckan sen början av februari. Det är jag jävligt stolt över. BRA DÄR. MEN. Mina ben pallar ju inte trycket. Här har de släpat runder i en hastigehet av max 5 km/timmen under 19 långa år och de har vant sig. Anpassat sig. Trott att de aldrig ska behöva göra fler knop än så. Stackars satar...

Ikväll ska jag träffa en massa vänner och prata skit skit skit. Det var alltför längesen. Och så lovar jag att sätta lite fart i det här blogghelvetet i veckan, så att ni inte lämnar mig. För det vore sorgligt.