SE! Det ser ju nästan ut som att jag gillar min cykel ändå. Tja vad kan jag säga? Vi kommer varandra närmre och närmre dag för dag. Det har gått så långt att jag ryser vid tanken på att den skulle bli stulen, innan sket jag fullständigt i det. Isåfall skulle jag ju slippa den, tänkte jag.

Förresten! VALBORG I LUND! HUUUUUR har jag kunnat missa det?! Jag minns mina föregående Valborg med stor sorg. Förväntningarna, nu ska vi fira att våren är här! Och så står man där i för tunn jacka och glor på någon fjantig eld som ändå måste släckas direkt för att det STORMAR. Blir tvungen att dricka öl utomhus - eftersom man trodde att det skulle vara sommar så har man inte fixat något ställe att vara på. Blir inte full, det är för kallt.

Men inte i år! Jag firade Valborg från tidig fredagkväll tills i söndagsmorse. Grillat, badat, målat, dansat, CYKLAT, flippat i parken i Lund, haft caféfest med Flopp och Linda, plankat in på Myntha, åkt för mycket och för dyr taxi, dansat mer, däckat. Därför har det tagit tills ungefär just precis nu att bli människa igen. Firar det med att krympa och missfärga mina kläder i tvätten. HUR SVÅRT KAN DET EGENTLIGEN VARA ATT TVÄTTA? Måste vara efterbliven.