CRAZY STUPID LOVE

Alltså grejen är att jag gillar att gå på bio så himla mycket, känslan liksom. Jag hade kunnat bo i en biosalong om jag fick. Speciellt när man har trevligt sällskap i form av knasduon Johan och Bianca. Vi var nästan helt ensamma i biografen så vi fick vara hur störiga vi ville. Folk är så lättstörda när de går på bio. Man får typ inte prassla med sin godispåset utan att nån idiot ska blänga surt. Men ikväll kunde vi sitta barfota med fötterna på ryggstöden framför, garva ashögt, smaska på popcornen och prata när vi ville. 

Jo alltså, jag tycker ju att det är så jävla nice med hela biogrejen så att jag tycker vilken film som helst blir ett mästerverk. Jag hade liksom tyckt att, jag vet inte, Karate kid typ, var ett mästerverk på bio. Om jag verkligen sett en ett mästerverk, och känslan av att det är en helt fantastisk film ska hålla i sig i mer än 10 minuter, så kan jag knappt lämna biografen. Jag överväger på allvar att gömma mig under en fåtölj så jag kan stanna kvar och se filmen gång på gång på gång på gång. Det har jag aldrig gjort. Så jag går därifrån och kan inte sluta prata om filmjävlen i en vecka. Plågar alla med att berätta om den, tänker på den varenda minut och kopplar allt som händer till filmen. Sist det var så var när jag såg Melancholia. Fortfarande mästerverk.

JAG KOMMER JU ALDRIG TILL MIN POÄNG. Crazy Stupid Love var bra! Inte fantastisk, inget mästerverk, SJUKT amerikansk, men helt klart underhållande. Och det är precis tillräckligt, jag pallar inte se Melancholia alla kvällar i veckan liksom. Men så kommer jag hem och läser recenssioner som jag alltid gör när jag sett en film. Och det är bara: KORKAD KORKAD KORKAD. Jaha, och då känner jag mig korkad för att jag tyckte den var kul. Ja, den var twisted och med 99,9% säkerhet skulle samma historia inte upprepa sig i verkligheten, men och?! Man skrattade, och INTE för att man är korkad utan för att Steve Carell är KUL. Man grät en skvätt, inte för att man inte sett det förut, men för att det var fint i all sin klyschighet. Och man fick kåtslag (alt. mindervärdeskomplex - Johan) på Ryan Gosling, inte för att man någonsin kommer komma i närheten av mr.Perfect himself, men för att han är så JÄVLA SNYGG. Där har vi det, framgångsreceptet som är så hatat för att det är använt, förutsägbart, och om ni vill, korkat: Skratt, gråt, kåtslag för kvinnorna i publiken och mindervärdeskomplex som leder till inköp av gymkort för männen.

SÅ. Och om inte det räcker, så tycker jag att alla prettotyckare kan köra upp sina fina åsikter i arslet, och låta Crazy Stupid Love vara vad den är.


Någon Top Model-nörd som minns Analeigh Tipton? Tycker att hon är helt fantastiskt rådjurs-vacker, och hon verkade vara en så himla härlig person. Hon spelade iallafall barnflickan i filmen, och det är nog safe to say att hennes skådespelarkarriär är öööver... Hennes insats var det enda som var smärtsamt att bevittna i den här filmen. Tycker jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0