Jag snöar alltid in på smyckeskombinationer. Typ alltid samma halsband/armband/ringar i samma kombination. Men jag tröttnar fort och bytar alltid efter ett par veckor. Men den här har hängt med så pass länge att jag börjar tro att den kan bli konstant. Den känns JAG.

Först, mitt konfirmationskors. Ett riktigt släktsmycke som jag fick ärva. Skulle jag tappa det skulle jag gråta blod.

Sen, ett Urban Outfitters-halsband mamma köpte till mig i New York. Tycker om det för att hon lyckades välja något på alldeles egen hand som jag älskar. Det händer sällan.

Sist men inte minst: Mammas berlockhalsband som hon inte använt på år och dagar, därför hm... stal jag det. Nej jag frågade inte. Därför snackar vi det där blodgråtandet igen om det skulle komma bort.