Jag har vänt upp och ner på min lägenhet. Sitter på en pinnstol och glor rakt ut i luften mest hela tiden för det är saker överallt. Utom på den. Har slängt halva mitt liv i sopsäckar. Varför släpa på saker som man aldrig mer kommer använda? Skulle vara jättelycklig om jag kände att jag klarade mig med vad som ryms i en dramaten. DRA MATEN förresten. Det lärde jag mig för några månader sen. Trodde seriöst att världens pensionärigaste sak var döpt efter teatern i stockholm. Tror till och med att jag antog att skådespelarna släpade på sina kostymer och rekvisita i dem. Alltså.......

Känner mig lite vilse. Inte hemma någonstans. Hemma hos mina föräldrar är det tredje världskriget bara jag sätter foten på tomten så där kan jag inte vara. Och här kan jag inte heller vara, springer runt och yrar överallt och ingenstans hela dagarna bara jag slipper vara här. Det är helt sjukt vad den här lägenheten gör med mig. Jag blir för fan apatisk och deprimerad så fort jag kommer innanför dörren, HELVETE VAD JAG HATAR DEN. Inte många dagar kvar nu, hoppas jag kan motstå att typ ta badkarssjälvmord innan det är dags för flytt.

FÖRRESTEN! VILL GÄRNA PASSA PÅ ATT SKRYTA LITEGRANNNNN. Helst på facebook, men det är jag för feg för. SÅ HERE GOES: JAG HADE BÄST I KLASSEN PÅ TENTAN! Blir helt svag när jag tänker på att vår examinator som är lite av min idol här i livet, tyckte att MIN tenta var bäst av ALLA som satt i den där salen och skrev. gulligullgullllll. Då ska man bara lyckas kränga lite läggor också och sen ba katchiiiiiiiiiiiiiing. Eller inte. Det blir nog bra med det. hej hej.