Igår var det alltså årets största högtid, för min del. MELODIFESTIVALFINAL.

Jag, Boppa, Tuss, Victor, Staffan, Jocke och Renato kollade kalaset hemma hos Johan. Och vilket kalas sen. Melodifestivalen är fanimej det bästa jag vet. När Sjögren drog sin dänga var jag på topp, och jag insåg hur fantastiskt kul det hade varit att skicka honom till Belgrad. Följaktligen la jag 3.95 surt förvärvade kronor på en röst i hans riktning. Tala om att jag tappade hakan när han bara fick 22 poäng av folket. Jag räkande ju nästan med 132:an... Well, inget att göra åt den saken. Christer Sjögren är en man som växt i mina ögon under festivalen. Vilken man.

Efter festivalen fortsatte vi ett par timmar med massa schysst musik, 2006-flashbacks gång på gång, och jag Jocke och Renato drog igång TP med endast musikfrågor, jag ägde typ. Renato, ja! En annan 2006-flashback, jag undrade om han gått i ide sen dess.

Vid halv ett nån gång körde jag ett gäng ner till bahnhof och sedan joinade jag Boppa i dörren en stund. Gick även in och kikade en runda, och det kändes helt surrealistiskt när man var nykter och inte alls partyredo. Skumt... Nästa helg vill jag iallafall festa for real!

Ses då?