Är så himla bortskämd sen Emma börjat jobba på Gateau. Let's get fat.

Dagens kost:
4 Lussebullar
11 Pepparkakor
1 Clementin
1 Tuggummi som hette Beauty som man visst skulle bli snygg av (hände inte).

Ja alltså inte helt föredömligt. Det värsta är att mitt kylskåp är tomt och min köksinspiration är lika med noll efter en total överdos huslighet igår i samband med bakningen. Jag är nästan chockad över att jag hade det i mig. Kan sitta och titta på en av de där lussebullarna överlänge, bli stolt i hela kroppen för att JAG HAR GJORT DEN MED MINA EGNA HÄNDER. Sen äter jag den, och fortsätter tänka så för den är så jävla god. Men ska jag få något annat än lussebulle i magen idag så får jag pallra mig ut till Emma, hon ger mig mat och vin har hon sagt. Så så får det bli.

Hon ville inte baka missfoster! Konstigt! Så jag gör det själv och än så länge går det överbra. Jag dödade iallafall inte jästen, då får man vara nöjd. Har varit lussebulle-abstinent i ett par veckor nu. Letat i varenda liten affär utan framgång (Utom Pressbyrån och Statoil som enligt säkra källor ska ha.. Men där är jag aldrig). MEN! När jag stod i kassan på Coop med alla ingredienser ihopplockade, ser jag. Lussekatter 7,50 stycket. JAHA DET VAR JU SÅ DAGS. Men vid det laget hade jag blivit riktigt sugen på att baka, så nu kör vi. Eller jag. 50 MISSFOSTER COMING UP!

En annan sak med att "förfranskas". Frukost raderas sakta men säkert ur dagsrutinen... Det är lördag idag, och första gången den här veckan jag äter frukost. Jag vet det är skitilla, jag har alltid varit frukostarnas trognaste försvarare. Men här har vi ett exempel på hur en balanserad frukost ser ut enligt fransmännen:

Då ska vi se. 5 små kex med marmelad. En äppelkompott. En yoghurt och en kopp te.

Asså. Nej. Jag vill har en grov jävla macka på morgonen, med svenskt pålägg, inte marmelad som tycks vara det enda giltiga frukostpålägget här. Jag saknar det så jävla mycket...

Hur som helst, idag gick jag till Monoprix och köpte en riktig frulle. Fransk, absolut. MEN ÄNDOCK - FRUKOST!

Jag måste berätta för er om den knasigaste restaurangen någonsin! Vi bestämde oss för middag någonstans på Rue Tiquetonne, där ligger en massa mysiga krypin. Jag var skitsugen på fondue, så vi tog fonduerestaurang.

Okej, det är bara vi där. Det hänger häxhuvuden i taket, Iron Maiden-plancher på väggarna och stället är helt belamrat av eplepsiframkallande ljusslingor. Okej. Och så möts vi av den skruttigaste lilla farbrorn med den största puckelryggen. Han är HELT SÄKERT över 80 om inte 90. Han rör sig i en ungefärlig hastighet av 0,5 km/h. Bra så. Vi får ett bord och en liten chock när vi ser menyn. Priserna lever kvar i 50-talet någonstans... Beställer köttfondue, och långsamt långsamt rullar grejerna in på bordet. Vi får en dammig rödvinsflaska till det, etiketten ser ut att vara tryckt för 100 år sen! Och det knasigaste - det här är den godaste fonduen jag någonsin ätit!

Jag blev så rörd av den gamle mannen som jobbade helt ensam hela kvällen i låååååååångsam långsam takt. Allt, köket, disken och serveringen skötte han själv! Både kök och disk fanns bakom den pyttelilla baren som syns på (den ack så högkvalitativa) bilden, och när han dukade av började han tålmodigt diska grejerna för hand. Kanske rödvinet gjorde sitt, men jag fick tårar i ögonen. Gud. Så fint.

Okej det här är ansiktet på någon som levt på Oreos och chevre i två dagar. JO DET ÄR SANT. Jag har inte ätit något annat.. Jag är helt fucked up med mina matvanor. Det går i perioder det där, men det är aldrig helt bra. Just nu - ja ni hör ju. Katastrof. Jag ska iallafall få middag på Rue Montorgueil om en timma. Risotto tror jag. Bryta mönstret..

FATTAR INTE VARFÖR JAG INTE KAPITULERAR OCH GÅR TILL MATAFFÄREN NÄR JAG ÄR SÅ HUNGRIG. Är det någon slags störning? Att blogga om mat istället för att äta. Eller... mat och mat. Godis.

Den här köpte jag till Ingrid igår i mataffären för 2,50! Förstår ni vilket klipp? Ett halvt kilo chokladhare för 25 spänn. Ja det kallar jag klipp. Hon blev alldeles skakig på handen när hon tog emot den, hon är fan större gottegris än jag.

Fin bild och så.

Det finns ett bageri i Marais som har sånnahär i sitt skyltfönster. Och jag har alltid velat smaka.. Har inte alls fattat vad det är, marräng typ? I torsdags körde Benson och jag en fika på en med violsmak. Mmmmycket skeptiskt tog vi första tuggan och upptäckte att det här är ett litet himmelrike jajamen. Inte alls marräng, utan typ skumgummi. Lite som marshmallows, men liksom färska, bara smälter i munnen. Bageriet är helt blått och ligger på rue vieille du temple, och jag har verkligen inte sett den här skapelsen någon annanstan. MMMMMMMMMMM. Är helt otroligt jättehungrig nu, då blir det inlägg av den här typen.

I förra veckan tittade vi på Paradise Hotel-finalen och tryckte i oss chokladdoppad frukt, ost, kex, grönsaker + dippa. Ikväll ska vi hämta sushi och kolla film hos Linda. Gött gött gött.

Planet Sushi kan bli lördagstradition... Igår var det inte lika fantastiskt, de hade proppat MYNTA i min sushi. helt fel. Dessutom var personalen lagom förvirrade, jag var skitirriterad. Ända tills vi fick varsin coktail for free, då var det liksom lugnt igen.

Det är svårt att förklara smågodisberoendet jag hade innan jag åkte till frankrike i somras. Jag hade ätit sjuka mängder i 9 månader. Här har jag fått ge upp det och äter väl inte mer godis än någon annan. Men känslan jag får när jag ser lösgodis.. Det är nog lite som när en nykter alkoholist är en millimeter från en sjuttifemma. Mina ögon tåras och händerna blir lite skakis. Det här är helt sant, jag överdriver inte. Men man kan sluta drömma om den där enorma godispåsen ganska snabbt här.. 2,90 euro hektot. Bara sisådär 10 gånger dyrare än hemma i Sveriget..

OM man inte befinner sig i Nice d.v.s, med en gentlemannaturk som roommate. En kväll kom han hem med just den där enorma godispåsen till mig, (jag hade nog bara tjatat om det varje dag i en vecka vid det laget). 25 euro luskade jag så småningom fram att kalaset kostat. Fan, han var nog lite kär i mig ändå.

Nu: Hem till fröken Cholat och fröken Caesar. Får se vad den här lördagkvällen har att erbjuda, ärligt talat så är jag inte så lite trött. Vi ska iallafall försöka få bord på Planet Sushi som jag velat testa i en evighet. Tar med kameran, det här ska visst vara sushi utöver det vanliga. MMM!

Igårkväll blev jag av med ostronoskulden för andra gången. Bianca came to town och Linda och Emma hade fixat så himla fint hemma hos Linda. Ett litet surpriseparty blev det! Alltså: ostron, gåslever, chevré, chokladpraliner, skumpa och rödvin (och ett par fimpar... Kanske kunde plockat bort det..?). Very french... Och jag tror att jag numera kan sträcka mig så långt som till att säga att jag gillar ostron, det trodde jag verkligen inte första gången jag åt det.

Det bästa jag vet att dricka är utan tvekan färskpressad äppeljuice. Det här är den bästa. Och måhända den dyraste... 2,90. SÅ inte värt. Men ändå...

Äcklig rubrik det där alltså. Jag vet inte varför det är så. Kött är väl helt normalt ord bland andra, men jag vet inte... varje gång jag ser det sådär, utan ett sammanhang tycker jag att det är rätt läskigt.

Eh. Iallafall. Vi åt kött igår på Rue Montergueil, en favoritgata en metro från mig. Och det var så otroligt fantastiskt gott med en riktig köttbit, det ska sägas..

Snyggt Skånegäng detta! Det känns verkligen som att de flesta svenskar man träffar här är Stockholmare, men här har vi lyckats skrapa ihop ett gäng sköna skåningar vill jag lova.

Jag skulle baka lussebullar idag. Efter hett tips om att vanlig hederlig jäst finns i de ekologiska mataffärerna, så styrde jag stegen dit. Jag sökte igenom hela sortimentet innan jag tog mod till mig och frågade personalen efter "något som får brödet att växa". Det lät nog lagom dumt, jag är inte helt säker på att de förstod. Någon jäst plockade de iallafall inte fram. Nåja. Jag tänkte att det kanske kanske kanske går att byta ut jästen mot bakpulver. En riktig skitplan, men vad gör man inte. Då kom nästa problem - saffran. ÅHHHH! Och nej, de har den inte i kassan som i Sverige, de bara... Har den inte? Jag kollade i tre mattaffärer. TRE. Ingen saffran. Och jag som vaknade så energirik i morse bara deppade ihop totalt över min kraschade lussebulleplan, herrejisses vad seg jag varit idag. Köpte kakor till Ingrid som kompensation för att det inte blev några bullar som jag ju lovat. Hon värmde dem "en liten stund" i mikron. Jag kom in genom dörren i precis sista stund innan det hela hann utvecklas till en liten eldsvåda tror jag bestämt. Nu luktar det bränd äckel-cookie i hela lägenheten istället för lussebulle. Det blir ju inte sämre. Jag har inte skrattat på hela dagen, förutom när Ingrid trots att det rök om fatet och kakorna var kolsvarta envisades med att smaka. Den minen var rätt obetalbar ändå. MOHAHA. 

Kort men intensivt mammabesök är över! En hel del godis är slut! Och jag känner mig fetare än någonsin. Nuuuu går det utför. De här dagarna har i princip gått ut på att äta. äta. äta. Och äta lite till. I lördagsmorse stod jag för frullen, tjusigt va?! GUD vad jag älskar frukost...


Kategorin MAT skapade jag för bara några dagar sen, och sen dess känns det som att jag postat varje inlägg i den. Det säger ju allt egentligen.