Det är svårt att förklara smågodisberoendet jag hade innan jag åkte till frankrike i somras. Jag hade ätit sjuka mängder i 9 månader. Här har jag fått ge upp det och äter väl inte mer godis än någon annan. Men känslan jag får när jag ser lösgodis.. Det är nog lite som när en nykter alkoholist är en millimeter från en sjuttifemma. Mina ögon tåras och händerna blir lite skakis. Det här är helt sant, jag överdriver inte. Men man kan sluta drömma om den där enorma godispåsen ganska snabbt här.. 2,90 euro hektot. Bara sisådär 10 gånger dyrare än hemma i Sveriget..

OM man inte befinner sig i Nice d.v.s, med en gentlemannaturk som roommate. En kväll kom han hem med just den där enorma godispåsen till mig, (jag hade nog bara tjatat om det varje dag i en vecka vid det laget). 25 euro luskade jag så småningom fram att kalaset kostat. Fan, han var nog lite kär i mig ändå.