Igår var det one shitty night på jobbet. Snöstorm borde betyda att folk håller sig inomhus och lämnar mig och min bok i fred, men icke. Sen höll jag på att dö en sorglig död på E6:an när jag skulle ta mig hem. 40 minuter tog det från Båstad... Jag gör det på 10 en annan dag.. Men jag överlevde! Och hade förstås spelat in melodifestivalen, så jag tog tag i det projektet direkt.

Till att börja med så kände jag för första gången lite kärlek till Petra Mede. Hon var över lag riktigt bra igår, förrutom ett par krystade, okul och konstiga skämt. Inledningen med Leksandsången, den gillade jag. När hon drev med EMD, eller snarare Mattias obetydlighet i gruppen, det gillade jag. Det var verkligen klockrent! Jag trodde aldrig att jag skulle sitta här och kommentera EMD:s konstallation, eller någonting angående dem, men nu kör vi: Danny och Erik är artister var för sig. Mattias däremot har ungefär lika mycket karisma som en sengångare på Skansen och fungerar endast som utfyllnad i gruppen, därför att det skulle bli weird (bögigt) att göra ett band av bara två tvålfagra gossar. Så. Nog om det.

Velvet var tjusig tyckte jag, och förtjänade nog en plats i andra chansen åtminstone. Lite tjatig I am I am-text. Men beatet var spexigt.

Vad de som framförde melodi nummer två hette kan jag faktiskt inte påminna mig om. Det var något med red fox där på slutet, och det var sorgligt förstår ni. För den här Mr. red fox hade aldrig hört talas om "the melodyfestival". Kanske trodde han att det var något creddigt han gjorde... Antagligen förstod han inte alls att melodifestivalen är den abslouta botten för en artist, åtminstone vad gäller värdighet.

Tre var Molly Sandén. Gäsp. Påklistrat artisteri. Skitful klänning. Löjlig låt. Ja... Folk röstar för att "hon är ju så ung och redan så duktig"!

EMD. Lite mer EMD klarar vi väl av? Bloggen har ju inte levererat så mycket av den varan förut, visst? Såhär tycker jag, och det var lite jobbigt just igår kväll. Nu har jag bearbetat det och accepterat faktum. EMD:s låt svängde mest och bäst. Ja, den var nästan bra. Fred Astaire-temat var kul. Kunde funkat. Om de synkat käppdansen. Om de låtit bli att göra långnäsa när de sjöng ordet "lie". Och om de låtit bli att rita en bild med en illusionär penna när de sjöng "draw". Det var fruktansvärt löjligt. Och så ska vi inte tala om Mattias bortkomna och förvirrade blick. Stackarn. Som ett skrämt och skrattretande klumpigt djur. Han var för övrigt enda anledningen till att Danny och Erik kommer undan, i jämförelse med sin tredje medlem framstod deras framträdande som oklanderligt. Det var det egentligen inte.

Micke Rickfors. Trött gubbe i läderkostym framför trött låt signerad Thomas G:son. Skittråkigt. Jag gick på toaletten här.

Maja Gullstrand var väl söt? Förtjusande faktiskt! Och mycket kan man skriva musik om, men banne mig inte om hur man sitter och dricker kaffe och mår så bra så bra. Det var det tråkigaste någonsin! Synd. Jag gillade hennes dansare. Lite pantomim och sånt fint.

Sen var det.. Just det! Den där grekiska soppan. Varför sjöng hon på grekiska? Jag förstod nog aldrig det. Och jag förstod inte vad hon sjöng heller. Inte ett ord. Alltså, om jag nu ville rösta på henne skulle jag nog först vilja veta vad hon sjunger om. Subtitles är inte helt ovälkommet i sånna här fall. Faktiskt.

Sist men inte minst BWO. Det var väl i särklass den mest vissna lilla melodi vi hört från dem? Någonsin? Och så förstod jag nog inte riktigt temat. En ridhjälm. Lite lysrör. Och så silvriga svettiga träningsoveraller som såg ut att ha sett sina glansdagar någon gång på 80-talet. Men jag måste säga att den där synthkvinnan är en mycket tjusig dam.

Väntad utgång ändå, Molly och EMD till Globen. BWO och de där glada bandet som jag inte minns vad de heter till Andra chansen. Synd på Velvet bara.

Nu följer en veckas reningskur. Jag har kapitulerat. Registrerat kontokort på I-tunes... Mitt nedladdningsprogram is shit. I-tunes är himmel, men pengarna rullar ju liksom.. Äsch, bara 9 ynka kronor! Och så vidare och så vidare.