362 amazing days

Det här blir det sista jag skriver på obestämd framtid. FAN VAD HÖGTIDLIGT DET LÄT DÅ. Det är ju inte högtidligt alls, eller någon big deal över huvud taget. Men så är det iallafall.

Om 3 dagar har jag bott i Frankrike (med några veckors avbrott då och då) i ett helt år, och jag vill inte alls att det ska ta slut nu. När det är som bäst. Men slut tar det, idag! IDAG! Jag borde säga typ - det är blandade känslor. Men det är det inte, det är bara vidriga ångestkänslor. Seriöst, jag har glidit på en räkmacka i ett år, verkligen levt livet och bara haft kul twentyfourseven. Inga måsten (nåja, nästan inga..) eller jobbiga krav någonstans. HUR i hela friden ska jag klara av att jobba som ett djur hela sommaren, för att sedan kastas direkt in i studentlivet? Alltså nej. Jag tror att någonstans kommer det gå snett. På ett eller annat vis, förr eller senare.

Att sammanfatta det här året är ju typ omöjligt om jag inte får typ en hel dag på mig, och det har jag inte. Herregud, jag har två väskor att packa och en fransman att pussa på. Men en liten hundradel av varje månad kommer här:


I Nice, typ den första utekvällen. När jag tänker tillbaka  på det nu så skrattar jag lite och vet att jag ALDRIG någonsin tyckt att det var kul nu. Men då. På egna ben för första gången liksom, det var coolt.


Det bästa med Nice var Cannes, ironiskt nog.. Det var i Cannes jag fick smak på vad som komma skulle - PARISFEST liksom.


Sen var jag så trött på Nice att jag ville spy. Så jag åkte till Paris och mötte upp Malin!!! Jäklar vad det turistades de där dagarna.. Tjusigt!


Jag var hemma i knappt tre veckor i augusti. Krisade lite, färgade håret pissgult och var jättefull med Becci på en öde väg mitt i natten. Lite så. Bestämde på mindre än 20 timmar att jag skulle tillbaka till Paris.


I september hängde jag med Filippa och Isabelle. Här på Technoparade som var INSANE, på ett jävligt obehagligt vis. FYYYYYYYYYYYYYYYYYYYY.


I oktober var jag på BDD för första gången. Love at first sight måste jag nog säga.


I november hälsade både mamma och pappa på. Det här är min snygge pappa. jag lät honom betala i mataffären, såklart. Man måste passa på. (Komiskt dock att det bara är öl på bandet.. hmm..)


December minns jag som en jävla bra månad. Allt lossnade då. Jag och Flippan slog våra kloka partyhuvuden ihop med fröken Cholats, och det blev bara så bra.


I januari träffade jag fröken Backman för första gången, love at first sight. Älskade flickvän. HUR SJUKT är det inte att det visade sig att vi bodde ynka tre minuters promenad ifrån varandra. Stor risk liksom....


I februari åkte vi till Normandie med ett skönt gäng, det var en helt jävla fantastisk helg.


Chanel och Sofia hälsade på några marsdagar, och det var sjukt uppfriskande att vara fem istället för tre.


I April var jag i Malmö en sväng och hälsade på Student-Becci. Det fick mig att se liiiite lite ljusare på det där jävla studentlivet.


I maj har det varit UTEFEST på schemat mest hela tiden. Grymt. Gud vad jag ska sakna Paris..

NÅJA. Man ska sluta när det är som bäst, eller hur?

Kommentarer
Postat av: josse

Jag blir nästan tårögd när jag läser detta. Vilken jävla resa!

Så glad för din skull, vi ses snart ! PUSS

2010-06-04 @ 12:41:39
Postat av: Flippan

baby!!! hoppas du hinner komma upp till stockholm något i sommar, saknar dig! vem är din fransman? ;) puss

2010-06-06 @ 14:15:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0