Jag är sjuk sjuk jättesjuk. Och så insåg jag idag, med huvudet i toalettstolen, att jag har aldrig varit sjuk sjuk jättesjuk och ensam i hela världen. Alltid har mamma funnits på åtminstone ett telefonsamtals avstånd. Och så blir jag rädd! Tänk om jag är döende men bara inte fattar det själv. Typiskt hypokondriskt? Kanske. Just nu är läget under kontroll, men det är bara för att jag inte ätit något på 12 timmar. Matar jag det lilla fanskapet till mage tar det nog hus i helvete igen. 

JAJA. Jag gjorde den där Nellyordern nu! 2 par skor och en clutch väntar på mig när jag kommer hem om 24 dagar! Är det det enda roliga jag har att se fram emot under mitt Sverigebesök undrar jag nu. Vill inte alls hem längre. Med undantag för idag då.. Jag vill inte vara sjuk och själv!!!