Vilket KALAS det var på Moriskan igår, en riktig alla-var-där-fest. Egentligen skulle igårkväll bli kvällen för mitt självmord, men så fick en i sällskapet munsår, och ni vet vad man brukar säga.. Den enes munsår, den andres limo.. Åh så hatade vi blev när vi gled upp framför moriskan och ramlar ur bilen med varsin champagneflaska i handen, de sarkastiska kommentarerna haglade. Det är liksom inte helt 100 att glida runt på möllan i en vit limousin. Men så blev det. Sen minglade vi, jag och Binc letade förgäves efter snittarna, jag hade missat att äta middag i all min självmordsdramatik. Och då blir man full. Som en kastrull. Sen behövde vi gå på toaletten men det kunde vi glömma. Jag har aldrig sett en sjukare kö till damernas.. Det är nog snarare lite i underkant än en överdrift om jag gissar på 50 kissnödiga brudar. Är inte förvånad om någon stackare kissade på sig igår. Men det blev inte jag! Jag sprang in i lejonet Christian och bönade och bad honom om att ta mig till en hemlig toalett utan något som helst hopp om att han skulle göra det. Men! Han drar med mig bakom scenen, ber mig att inte snubbla på sladdarna. Nejnej. Jag snubblar aldrig, så jävla bra koll har jag i 16 cm klackar. Hehe. Snubblar visst det, ramlar. Drar ut den tjockaste sladden av dem alla, en jävla kabel. I ett hisnande ögonblick ser jag framför mig hur hela moriskan blir en mörk, knäpptyst plats för att JAG har dragit ut en sladdjävel i jakt på ett dass. Det hände ju inte, ingenting hände. Någon garvade och hjälpte mig upp och vi fortsatte genom labyrinter och trappor till kvällens räddning. Jag älskar lejonet Christian för detta, jag hade kissat på mig annars, 100% jättesäkert. Sen lekte livet igen, fan vilken bra kväll det var. Älskar Nöjesguiden.