DET FIRAR VI MED EN LITEN SÅNG


Trevligt tycker jag, att klockan bara är halv elva och jag har redan klarat av månadens största ångestmoment idag! På bekostnad av att jag inte sovit en blund i natt. Men det gör inget. De senaste dagarna har jag inte haft behov varken av sömn eller mat eller något annat heller för den delen. Ska inte säga att jag mår bra, men det är spännande när kroppen freakar ut och bryter sig ur gamla mönster och behov som en följd av ens psykiska mående. Se. Nu yrar jag också. Tror jag ska ge mig ut och springa en mil eller två när jag ändå är igång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0