Mon dieu, jag är försatt i total matkoma efter ett besök på ett himla mysigt pastahak vid Rambuteau. Det känns som att jag väger 100 kilo och att jag aldrig mer borde äta. Lyssnar på den här playlisten tills det går över:

HÄR om ni har Spotify.

Annars:

Candy Castle - Glass Candy
Lights & Music - Cut Copy
Get ready 2 rokk - Freezepop
Basic Space - The XX
Infinity - The XX
Psychic city - YACHT
American Boys - Name the pet
Club kid - Name the pet
Such a day - Das Pop
Undisclosed Desires - Muse
Sweet disposition - The temper trap
I lost my heart - Jennie Abrahamson

Nu blev jag totalnostalgisk här! Leker barn fortfarande med sånnadär? Nej, förmodligen inte. Sorgligt. Jag älskade dem!

Mer mer mer Name the pet förresten! Platta i höst tror jag?

Klart man sitter bänkad framför esc även ikväll. Dock bara med ena ögat på tv:n, det är rätt lamt ändå utan svenskt deltagande. Kommentarer:

- Natalia Vodianova har chillat några hekto, tack och lov. Än så länge.. Vi har ju dock inte nått trycka-på.knappen-momentet ännu...
- Norge var lite sämre än väntat... Är inte lika säker på vinst.
- Ukraina utan tvekan bäst. Jag köper det rakt av. Speciellt de lårhöga glitterstövlarna. Det blev ju inte sämre av att den här Svetlana är värsta superwoman som tydligen engagerar sig i en massa kvinnofrågor o.s.v. Grymt cool.
- Nederländerna! Ni missade väl inte Nederländerna?? ÅH! Jag älskar Aftonbladets Markus Larssons beskrivning: Tre glittergubbar och tre gräddbakelser i varierande storlek framför någon slags pensionärsdisco. Klockrent... Klockrent... Han glömde dock nämna att den största gräddbakelsen bar någon absurd form av mixerbord på magen..?
- Slutligen. Snabbt nu innan det faktiskt avslöjas. Vidare går: Ukraina, Norge, Grekland, Moldavien, Danmark, Azerbajdzjan, Albanien, Estland och... Nej. Jag fegar. De två sista lämnar jag öppet. Utöver de åtta jag nämnt finns bara pinsamheter, tråkigheter eller extrem falsksång.

Jag saknar Eurovisionresearchen här i år. Men intresset har inte dött, no no! Jag lovade mig själv helhjärtat att överge allt vad Eurovision hette när det gick åt skogen för Charlotte Perelli. Men det var då det. Nu är jag helt med på varför Perelli kom typ sist. Inga konstigheter faktiskt. SÅ! Nya tag.. Självklart har jag slaviskt följt inför-programmen (på SVT-play i år. Fyndiga sak.) och känner att jag har en ganska bra koll. Det saknas givna hitar i år. Typ Ukrainas Shady Lady förra året. Inget når riktigt upp till den. Fast kavlitet finns det väl en del ändå, tycker jag nog. Given vinnare borde vara Norge. Den spelas rätt friskt på radion, och låter kanske inte mycket för världen. Men den lille fiolspelande vitryssen är galet charmig och går rakt igenom kameran. Jag tror inte folk kan motstå honom. ESC i Oslo nästa år, hett tips.

Igår var det, vilket antagligen ingen kotte missat, semifinal 1. Allt gick enligt planerna. Rätt låtar vidare och sådär, chockerande, jag vet. Återfick för ett ögonblick tron på Europas röstningsförmåga där, men man ska nog inte låta sig luras... Anyway. Tävlingen igår inleddes av en långbent dam från Montenegro som sjöng så förskräckligt att jag skämdes lite. Och så ackompanjerades hon av en dansande man i vita utsvängda jazzbyxor anno 1996 som juckade på så vettlöst att det knappast blev bekvämare att sitta tillbakalutad i soffan. Heh. Då var vi igång då... Malena Ernmans framträdande gjorde mig knappast lugn. Det var sån skillnad från Globenframträdandet - in a bad way... Jag blev rättså nervös. Men det gick ju vägen och tack för det. Efter Malena följde två glada systrar från Armenien, vid namn Inga och Anush. Och varje svensk som i tv uttalat det, har envisats med att säga Inga och Anus. SÄG ANOOUUSSHH eller vad fan som helst. Anus känns ju halvfräscht. Den här gillar jag iallafall. Tror den kommer gå bra. Och så har vi Turkiet! Fina Turkiet. Det här svänger som fan. Bäst igår. Kommer hamna hööögt. Finland vidare! Bra! I studioversion är den här låten grym, men live var den rätt knackig alltså.. Gillar det ändå, även om jag inte förstår varför. Det låter typ exakt som E-type och jag hatar E-type. Och vet att jag hade hatat låten också om E-type gjort den. Det bara är så.

Inför Semifinal två ser jag fram emot Norge, såklart. Ukraina, som är en ny, sämre version av Shady Lady. Videon går inte av för hackor och det kommer nog inte showen heller göra. Resten känns antingen platt eller pinsamt. Pinsamt är icohförsig kul. Spana i Nederländerna i den kategorin. Även Cypern. Och Lettland och Serbien när vi ändå är igång.

Bland de som redan är i final har vi Frankrike som levererar galet pretantiös Piaf-nostalgi. Kan inte låta bli att tycka jättemycket om det. England som också levererar galet pretantiöst material. Här gillar vi det inte lika mycket. Rätt vidrigt. Spanien som levererar disco. Helt ok. Inget mer. Tyskland som visst ska ta hjälp av en viss Dita von Teese på scenen, och se det är här det blir intressant. För låten är svängig som tusan och det kan nog bli sjukt snyggt och proffsigt. Slutligen Ryssland som kommer dragandes med en mycket bitter brutta som ylar ursinnigt en hel låt om sin MAAAMAAAA... Underligt och dåligt.

Så. Slutligen vill jag bara fråga om Natalia Vodianova ska vara programledare också i resterande program? Åh hon var så fruktansvärd dålig. ESC-programledare är alltid en aning utflippade och överspeedade men hon tog det till en helt ny nivå... Typ: ITS SOO CREJZZZI I TINK IM GONNA FEEEEJNT! IM SOOO NERVOUS I TINK IM GONNA FEJNT! IM HAVING THE GREJTEST TIME IN MY WHOLE LIFE I TINK IM GONNA FEJNT! Eh ja..

Upptempo musik att träna till är det verkligen brist på i mitt itunes-bibliotek. Jag tycks bara hitta och falla för lugnare melodier.. Try this!

I shot my man - Nina Kinert
Like a fading rainbow - Jenny Wilson
E18 - Detektivbyrån
L is for love - El perro del mar
Zero - Yeah yeah yeahs
I'm not done - Fever Ray
Vision one - Röyksopp

Vi fick till det ändå igår! Och det var hejdundrans jättekul att gå på konsert ju! Det hade jag glömt! Jag stod och glodde starstrucked på Maja Ivarsson under hela spelningen.. Lilla vackra människa. Hon är ju så grym! Älskar jackan hon hade på sig igår (samma som i videon nedan). Varför jag lägger upp en av bilderna jag tog funderar jag också på... Det här var den bästa! Den bästa! Hur sorgligt?



Singeln No one sleeps when I'm awake diggar jag inte så värst, men den här är skön. Sorgligt att man ska behöva vänta på plattan i två månader.

Idag var det upp äckligt tidigt och ilfart mot jobbet. Deppigt värre. Nu när jag är uppsagd och sådär, och vet att det finns ett slut på skiten undrar jag som fått mig att döva panikkänslorna i ett halvår? Vilken jävla förträngningsförmåga jag måste ha ändå! Och det är ju fint!

Ikväll ska jag städa i flera timmar med skurtrasa och alla städredskap ni någonsin kan tänka er! Jag har aldrig någonsin varit såhär städpepp! Det blir en... kul lördagkväll ju. Men ni förstår inte! Och jag kan inte berätta! Jag vill berätta! Men jag kan inte! Vi får nog hålla där. Jag måste städa för en sak som jag inte kan berätta ska hända. IHOH! Jag älskar att hoppas..

JAG ÄR ARG! Precis när jag slutat noja över min folkskygghet och börjat se fram emot The Sounds ikväll hamnar det en käpp i hjulet. Såklart. Vi har diskuterat fram och tillbaka hela veckan om vi skulle köpa biljetter eller inte, men av någon anledning inte kommit till skott. Tänkt att vi köper på plats. Idag bestämde vi iallafall att vi skulle köpa biljetter, och då är de slut. Ringer Tivoli. De säger: Är de slut så är de slut. Vi kaaaanske mööööjligtvis har några i Vinylbaren när vi öppnar klockan sex, men dem lär det vara tryck på om internetbiljetterna är helt slut. JAHA?! Lutar åt att vi gör ett försök på biljetterna vid sex, men det här suger ju? Vår After Work är ju helt kvaddad nu. Istället blir det köande och ändå kan vi inte vara säkra på biljetter.

MEN OKEJ NU VÄNDER VI PÅ STEKEN. Går det så går det och går det inte ser vi till att ha en grym kväll i Helsingborg. Bestämde jag nu. Ja! Heja! Skitbra! Skitkul!

Har precis kirrat The Sound på Tivoli på fredag! Jag minns inte sist jag var på konsert. Det står helt still, jag minns inte! Det var i en annan tid, mer än ett och ett halvt år sen tror jag... Och sist jag var på Tivoli var i Maj förra året. Så det blir kul! Jag gillar nygammalt! 

Hittar ingen bra version av deras nya singel på youtube, så jag postar vad jag lyssnar på nu istället. En annan favorit på Röyksopps nya platta.

Det börjar bli lite tröttsamt nu att jag postar ett youtubeklipp i vart och varannat inlägg, va? Jag har liksom fyllt kvoten, ska sluta. Men det här vill jag säga först! Att jag är löjligt svag för Maria Andersson i Sahara Hotnights. Och det blev bara 100 resor värre när de framförde Japanese Boy i Popcirkus för ett tag sen. Titta på henne! Hur grymt cool är hon inte?! Just det.

För en vecka sedan släppte Friday Bridge sin andra platta. Den har dock fått ganska kass kritik, och som den sucker för kritik jag faktiskt är, så tänker jag inte lägga pengar på den. Feglyssnar på youtube istället. Och jag är kär i den här videon, pretty!



Men det var förra veckan! Den här onsdagen är ännu musikroligare. Pete Dohertys Grace/Wastelands kommer. Även om jag insett att jag är för trött och gammal för fuck forever och killamangiro-dängor så tror jag på Grace/Wastelands. jag inbillar mig att det är tio vackra For Lovers-uppföljare. Vi får väl se!

Salem Al Fakirs uppföljare Astronaut kom idag, och jag råkade visst plocka med mig den från jobbet... Tillsammans med en påse mutchips från OLW. Fint! De droppade av en kasse med alla sina nya smaker för säsongen. Det här fenomenet är inte helt ovanligt ser ni. Halstabletter, tuggummin och läsk är andra mutor som droppar in på jobbet då och då. Jag tackar och tar emot. Såklart.

Och finally! Fever Rays debut som änsålänge bara funnits tillgänglig som mp3 släpps i butik. Det är den bästa plattan jag hört hitills i vår, men det har jag ju redan tjatat hål i huvudet på er om.

Inte nog med det! Kleerup i popcirkus ikväll, efter Grammisgalan går det nog inte att missa riktigt. Har på känn att Luuk kan få till en riktigt snaskig intervju. Även fina El Perro Del Mar ikväll. So don't miss!

Finaldags i årets melodifestvial. Det här är stort. Förväntnigarna är skyhöga, ingenting i världen kan få mig att läman tv:n obevakad imorgon.

Under veckan har jag kommit underfund med att jag saknar den gamla goda tiden. Då du inte hade hört alla bidrag sjuttioelva gånger i radion innan finalen, och dessutom sett framförandet typ 3 gånger. Det är ju en helt annan grej! Det är helt öppet! Alla har samma chanser och förutsättningar, de går in, får sin enda chans att göra bra ifrån sig och klistra sin låt på svenska folkets hjärnor. EN CHANS. Sen avgörs det.

Äh, nu är det som det är. Och då jobbar vi utifrån det. Och såhär är det. Eurovision song contests vinnare finns inte i vårt startfält, jag säger det nu, så ser vi sen i maj om jag prickade rätt: Inte en palcering över 10 för Sverige i år. Nej, årets bidrag är helt enkelt för ljumna.

Sen är det ju intressant att det gått käpprätt åt skogen för Sverige i Eurovision de senaste åren. Jag tycker det är hög tid att dra slutsatsen att det vi tycker är proffsigt och bäst här i Sverige, funkar inte utomlands. Såhär. Vill vi ha Perelli-effekten i år skickar vi Måns. Hans bidrag är så nära en manlig Perelli man kan komma. Vi tycker att det är proffsigt, och det måhända. Men det är iskallt! Värme är vad som behövs för att få våra kära grannar ute i Europa att lyfta på luren och ringa vårt nummer. Alltså stryker vi Måns!

Jag tror att melodin i år är att chocka! Det är ju uppenbart att det är dags att byta spår! Såhär: Det har gått åt skogen när vi skickat det vi verkligen trott på, alltså är det dags att ta det tokigaste vi har, det som vi åtminstone till en början, skrattade åt. Det är här Caroline af Ugglas och Malena Ernman kommer in i bilden! Jag hoppas innerligt att någon av dessa två vinner. IT'S TIME TO CHOCK! Tänk efter: skickar vi Måns kommer favorittippandet hagla, medans stackars Måns bygger upp ett farligt stort självförtroende och blir fullständigt förkrossad när han hamnar på en 25:e plats. Om vi däremot skickar Ernman eller Ugglas, blir det lite som att kasta sig ut för ett stup. Kanske kraschar man. Eller så fångar hela Europa oss på sina ärmar. Ja. Det tror jag. Väldigt spännande iallafall.

Men det finns åtta bidrag till att uppmärksamma!

Alcazar - Den här låten är 75%. Hade den varit 100 hade vi skickat den DIREKT. Alcazar är superheta sen Lina Hedlund joinade, och jag gillar disco. Det hade till och med kunnat funka i Moskva. Men som sagt - för svagt, och lite för mycket av den där ovan nämnda iskylan.

Greksofia - Alltså ta bort? Allvarligt. Släng ut. Hon kom SJUA i sin deltävling, vi har tydligt sagt att vi inte vill ha mer med hennes svarta läderbaddräkt och grekiska ordbajsande att göra!

Molly Sandén - Jag spyr. Verkligen. Och när jag analyserar den känslan handlar det mest om klänningen... Kan någon ge henne en gräddbakelse a la Sibel förra året? Men ändå, hon är ändå körd, det här är skitlöjligt.

Sarah Dawn Finer - Första gången den här veckan när jag hörde den här på radion tänkte jag: Shit. Den vinner ju! Den är verkligen stark i schlagersammanhang. Den hade lätt kunnat ha en chans i Moskva om det inte vore för att experterna säger att det kryllar av Sarah Dawn Finers med starka ballader i årets Eurovision. Neeeej, vi vill inte skicka något som blir en i mängden. UGGLAS OCH ERNMAN, UGGLAS OCH ERNMAN! Är det något som överhuvudtaget påminner om deras låtar hugger jag av mig högerarmen.

H.e.a.t - Personligen hatar jag sånt här, det är typ så nördigt det kan bli? De här killarna har noll karisma och den där fjantige lille sexisten i silvertights ger mig på riktigt kalla kårar. Tveksamt om jag ens kommer att stå ut med att se det här bidraget. Chanslösa, by the way.

Agnes - Malin sa det bäst: Det låter som en vinjett för ett tv-program. Det är ju inte dåligt eller så, och Agnes är hotness själv i sin guldcatsuit, men det är så platt. Skulle gå helt obemärkt förbi i Eurovision, alltså är det uteslutet att lyfta luren för detta, hur fluffigt Agnes hår än kan bli.

EMD - Ska jag vara helt ärlig? (det är fortfarande lite jobbigt). EMD har årets bästa låt. Den är riktigt jävla jättesvängig. (OCH LÖJLIG JAG VET! Men catchy! Det är catchy som räknas ju?!) Men - Danny är den enda som har det minsta hum om hur han ska bete sig på scenen. Både Erik och speciellt Mattias är totalt ute och cyklar i den oooooh så avancerade koreografin. Mattias ser ut som om han anstänger i sönder alla sina miljoner hjärnceller när han gör långnäsa samtidigt som han skrålar "lie", vilket han säkert gör, och Erik har en fuck-you-attityd som han inte inser är sååååå passé. Slutsats: EMD är rättså jävla jättedåliga.

Emilia - Jag glömde nästan bort lilla Emilia! Det var kanske inte så konstigt. Hon är rättså tråkig.

Det var det om det! Nu har jag vräkt ut mig så mycket schlager i år att det är tveksamt om det blir något mer... Det ska bli rätt skönt när det är över, ärligt.

Dont give up on me! Jag kommer tillbaka! Jag har bara varit lite oinspirerad och apatisk i veckan.
Lyssna på detta så länge!

Jamen ikväll har vi ju kommit så långt som till Andra Chansen i Melodifestivalcirkusen. Andra chansen är enligt mig det mest ointressanta momentet i hela köret. Och onödiga. Såhär: Vi har ju redan röstat ut de här bidragen? De var inte bäst! De fick sin chans, hasta la vista, see you next year liksom!

Det intressanta idag är att jag som lekman har chans att förhandstippa! Jag har ju redan hört skiten! Så därför tänker jag testa lyckan, och göra just det. Dock ej i startordning, den har jag inte en susning om.

Vi börjar med Scotts. Scotts är ett fjantigt jävla lantisgäng med för vita tänder och för mycket brun utan sol. Deras låt är skitlöjlig, det har vi redan konstaterat. Men. Det finns ett stort men. Jag hatar dansband och hade dömt ut Scotts endast på grund av det. För dem som inte hatar dansband har Scotts bevisat, genom dansbandskampen, att de är ett alldeles otroligt tilltalande sådant. Alltså skulle alla fanatiska dansbandsfantaster kunna hjälpa enda representanten för denna besynnerliga genre till Globen. Men ska jag tippa: Nej, inget globen här inte.

Och så Lili & Susie. De har genom sin medverkan i år sparkat liv i gamla klassikern Oh mama. Vilken partydänga, mina vänner! Den får vi inte glömma! I övrigt ger jag inte så mycket för dessa tjusiga damer. Jag hatar att säga det, för jag ska också bli gammal. Men det är helt enkelt inte intressant med 40+ tanter som med smink, hårförlängningar och rosaglittriga scenkläder kämpar desperat för att se ut som tjugo. Det äääär bara inte det. Men, deras låt är inte helt värdelös, den sätter sig, och Lili&Susie-sympatisörerna är nog en hel del. Men, måste jag tippa: Inget globen.

Lili & Susie ska möta BWO. Och det kan bli kul, ser ni. För jag tror att de sparkar ut denna wannabe-excentriska lilla rymdtrio ganska enkelt. Det spelar ingen roll hur mycket Alexander Bard tjatar om att han skrivit låten direkt för Moskva och Eurovision, och att den kommer vinna hela skiten om den bara kommer så långt. Det kommer den inte alls. Han vill helt enkelt inte inse att han skrivit det plattaste i hela BWOs register, och det registret är helt klart en bergochdalbana utan särskilt höga toppar.

Starpilots då. Det stod i aftonbladet idag om hur de stulit sin låt, och det är väl en ganska vettig iakttagelse. För det första har de stulit den från 80-talsdängan Waiting for a star to fall. Och som om inte det vore nog har de även stulit den från sin egen dänga - In the heat of the night. Jaja. Det är inte viktigt i sammanhanget. Det viktiga är det urfåniga pilottemat och lågstadiegymnastiken som tappert utförs på scenen. Det går hem. Tips: Globen. Sorry.

Och så de där i röda kavjer som heter något med Topaz och Red Fox. Så mycket vet jag nu. Och det här svänger ju rätt bra, det gör det. Jag tror folk tycker att det är ganska mysigt och trevligt. Men jag tror inte att folk brinner så mycket för det att de vill rösta. Nej, inget globen.

Caroline af Ugglas då! Det är nog väldigt väldigt många som inte förstår det här, och är i det närmaste chockade över att hon över huvud taget är med i Andra Chansen. Jag förstår det! Jag tror på henne när hon sjunger! Och det är ovanligt i sånna här sammanhang, det är det. Jag tycker hon är duktig, hennes röst är cool, hon är cool, kör sin egen grej, och låten sätter sig faktiskt. Jag ser gärna mer av af ugglas, men globen blir det knappast.

Och så Amy Diamond. ÅH vad det har haglat elakheter över henne idag! Det där med att hon är sjutton men ser ut att vara tolv och så. Det känns lite uttjatat. Det är väl positivt att inte alla minderåriga artister förvandlas till läskiga sexobjekt innan de ens hunnit kläcka ur sig en endaste radiodänga? Nej låt Amy vara! Med det inte sagt att jag gillar henne. NEJ! Förra året hade hon en ganska svängig låt och jag tror att det räddade henne från mobbingen. I år är låten platt och trist, hennes glittriga kappa det fulaste vi någonsin sett och hennes korkskruvslockiga hår alldeles för mycket 5-åring-på-släktkalas. Nej. Amy får åka hem, och hålla sig borta ett par år. Kommer hon tillbaka 2011 är hon 19, och har det inte hänt något med hennes image då, ja då kan det börja spekuleras i om allt står helt rätt till...

Sist men verkligen inte minst: Sarah Dawn Finer. Förra veckan satt jag och mitt sällskap för kvällen och gapade över hennes absurt enorma hylla. Jo jag tackar ja. Det ryktas ju om att hennes röst är kass, och eventuellt kan sätta käppar i hjulet. Men annars, så är det här faktiskt en given finalist. Den är inte så bra som alla tidningar skriver. Men den är mäktig, och framförandet lagom Titanic-dramatiskt. Jag gillar det, och hoppas på Globen.

Trevlig kväll på er, även om det inte blir framför tv:s svennigaste följetong...

Det här var ju lätt melodifestivalens bästa det här året! Vi visste väl att Dorsin hade det i sig?!

Fever Ray - When I grow up

Fever Rays platta är den senaste i raden av mina musikförälskelser. Eufori emellanåt!

Igår släpptes så Sahara Hotnights coveralbum Sparks. Det är sjukt intressant hur de lyckats stöpa om den här minst sagt brokiga blandningen låtar till typiska Sahara Hotnights-dängor. Ett tydligt tecken på deras skicklighet och säkerhet på vilka de är. Ta bara otippade Janet Jacksons Love will never do without you. Sahara Hotnights är knappast det första man tänker när man hör orginalet...
 
Inte en helt logisk uppföljare till What if leaving is a loving thing, men det finns helt klart ett enhetligt sound rakt igenom som känns som en skön utveckling för bandet. Lite tyngre, lite släpigare och rockigare än förra albumet.

Jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite fegt att släppa ett coveralbum när deras förra album blev en sån succé. Känslan av att det här inte är deras eget material sabbar helhetsupplevelsen, och det känns inte helt äkta. Som alltid med covers. Å andra sidan får de chansen att visa vilka de är och vad som inspirerat dem, och det hörs, absolut.

Bästa spår:
If you can't give me love
Japanese Boy
Calm Down

Vad är grejen med alla Jimmysongs? Jag svär att det finns tre miljoner låtar om Jimmy. Jag kommer på fyra på rak arm.

Frida Hyvönens Dirty Dancing. (And our real names were Frida and Jimmy)
M.I.A:s Jimmy
Mando Diaos Give Me Fire (Jimmy, you never feared the life ahead)
Amy McDonalds This is the life (And you're waiting outside Jimmy's front door)

Vem är Jimmy?